tisdag 6 augusti 2013

Rättvisa och trängselskatt

Trängselskatt är en ny företeelse och diskussionen om det rättvisa i den har blivit livlig och haft lite fakta att bygga på. Rättvisa har många aspekter och jag tänkte här beröra de tre viktigaste, dvs fördelning, geografi och kostnad.




Det är ju eftersträvansvärt att skatter utjämnar och drabbar de svaga minst. Detta är dock ofta svårt för enkla lätt administrerade skatter är istället svåra att rikta rätt. Nu när vi får in hur olika områden betalar kan vi se att områden med höga inkomster betalar mer per person. Storleken på den utjämnande effekten ska inte överdrivas men ingen kan hävda annat än att skatten verkar åt rätt håll. Tar vi sen också hänsyn till att de allra svagaste inte har råd med bil kan skatten anses rättvis ur det perspektivet.

Stödjer skatten en rättvisa för stad och glesbygd? Det är i och för sig i första hand hur pengarna ska användas som avgör det men det kan påpekas att göteborgare och rika förorter tar den avgörande kostnaden. Den som reser 10 mil fram och tillbaka lägger i runda slängar mer än 500 kronor på resan och trängselskatten blir mellan 1 och 4 procent av det. Snabb och enkel transport där någon annan kör är en stark drivkraft för en levande glesbygd. Skatten är geografiskt rättvis.

Slutligen är det här med att betala för det man utnyttjar. Det är rättvist att vi betalar för oss med det vi har arbetat in. De som kör bil betalar för vägen de kör på och då har exempelvis Motormännen återkommande hävdat att olika bilskatter är mycket större än detta men det är kanske dags att vi börjar bredda med trafikkostnader och miljökostnader. Dessa är svåra att beräkna. Vad kostar en trafikdödad? Hur mycket kostar naturens reningsprocesser för avgaser? Vi börjar dock veta att dessa kostnader är mycket större än de för vägarna och det håller inte att strunta i dem för att de inte har en exakt siffra. Trängselskatten är rättvis när det gäller det som nyttjas.

6 kommentarer:

  1. Myndigheten Trafikanalys - efterträdaren till SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys - har en delvis annan åsikt i frågan än Motormännen. I varje fall när det gäller biltrafik i tätorter. Som inom trängselskatteområdet:

    "* Godstransporter med tung lastbil är den typ av transport som i minst utsträckning betalar sin totala samhällsekonomiska marginalkostnad.
    Den icke-internaliserade kostnaden för tung lastbilstrafik ligger mellan 0,12 och 0,67 kr/tonkm. Detta motsvarar cirka 2-3 kr per fordonskilometer.

    * Godstransporter med fartyg och tåg har icke-internaliserade externa kostnader motsvarande cirka 0,02-0,04 kr per tonkm. De är alltså i
    närheten av att täcka sina totala samhällsekonomiska marginalkostnader, åtminstone om man jämför med tung trafik på väg.

    *Persontrafik med bensindriven personbil på landsbygden är den enda typ av transport som betalar fullt ut för sina beräknade totala samhällsekonomiska marginalkostnader. I tätorter är emellertid miljökostnaderna större eftersom fler personer påverkas av luftföroreningar och buller, vilket ger en viss icke-internaliserad extern kostnad.

    * Personbilstrafik med dieseldrivna fordon samt persontrafik med färja eller flyg betalar för sina totala samhällsekonomiska kostnader i
    betydligt mindre utsträckning än bensindriven personbilstrafik och persontrafik med tåg. Den återstående icke-internaliserade externa kostnaden beräknas, i runda tal, ligga inom intervallet 0,10 – 0,30 kr/personkilometer för resor med dieseldriven personbil, flyg eller färja."

    http://www.trafa.se/PageDocuments/Transportsektorns_samhaellsekonomiska_kostnader_rapport_2012.pdf

    SvaraRadera
  2. Intressant analys. Den här information styrker trängselskatt som ett redskap som för ökad rättvisa samtidigt som den tydligt och klart visar att allmänna skatter på bensin, bil och väg kan slå orättvist mot de som kör personbil på landsbygden.

    Egentligen borde avgifterna för lastbilstransporter höjas kraftigt men jag har hört sägas att det finns risk att det skulle snedvrida konkurrensen mot andra länder för åkerinäringen. Alternativt skulle man kunna se det som ett argument för varför godstrafik på järnväg skulle subventioneras mer för att åstadkomma bättre rättvisa mellan olika transportslag. En vän som gärna vill ha till investeringar för hamnbanan i Göteborg kommer att glädja sig åt de argumenten fast själv ser jag i första hand upprustningen av Boråsbanan och västra stambanan som tillfällen då jag vill lyfta dessa argument.

    SvaraRadera
  3. Trängselskatten rättvis? Då får du nog tänka till en gång till. Allvarligt?
    Tjänar jag lite och måste betala 36 kr om dagen blir det en j--la massa pengar för mej. Medan en höginkomsttagare kan låtsas som det regnar. Löjligt försök.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du missar helt att många och då framför allt av låginkomstagarna skulle kunna byta trafikbeteende och ta kollektivt åtminstone delar av vägen. Det dagliga bilresandet blir ofta många gånger större än 36 kronor så många av dem skulle kunna spara mycket pengar på kollektivt resande. Resonemanget om att de svagaste i samhället klarar sig bättre med trängselskatt håller mycket väl.

      Sen är det så att de totala kostnaderna för bilresor inte täcks av nuvarande skatter, åtminstone inte i och kring större städer. Nu får höginkomstagarna stå för lite större andel av de kostnader de orsakar. Rättvisa kan förstås inte handla om att skada höginkomstagarna, bara ett de betalar för sig.

      Radera
  4. Löjligt, vad hjälper det mej? Har jag inte råd så får jag sitta och kuska runt på spårvagn o buss i två timmar per dag. Vem försöker du lura egentligen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag åker kollektivt ca två timmar per dag men med modern teknik har jag fullt upp att göra hela tiden även om jag också slumrar till en del. Jag försöker inte lura någon när jag visar på möjligheter som jag själv har erfarenhet av.

      Radera