fredag 12 juli 2013

Utveckling med infrastruktur

Vi ser hur Stockholm och Malmö drar ifrån när det gäller att skapa arbeten och företagande och jag drar förstås slutsatsen att deras infrastruktursatsningar bär frukt. På Twitter märker jag hur de som driver linjen Nej till trängselskatt hävdar att det inte alls är så utan att det skiljer på andra förutsättningar som läge och formell status.

Jag repeterade lite kulturgeografi om hur människor och företag väljer att bo och verka beroende på landskap och infrastruktur och gjorde sedan en rejäl djupdykning inom sociologi för att se vilka drivkrafterna är. Hamnar broar, vadställen och skyddade platser var det som drev skapandet av de tidigaste orterna. Mänskligt skapande samverkade med de förändringar som uppstod i handelsvägar och nya influenser.

Det finns en stor sociologisk kraft i att samlas kring stora gemensamma utmaningar och investeringar får inte bara de direkta effekterna i arbetstillfällen och de nyskapade möjligheterna. Den kanske största effekten handlar om kunskaps och nätverksbyggande mellan människor. Effekter som leder till uppfinningar och entreprenörsskap.

1 kommentar:

  1. The sociology of urban public spaces
    Stéphane Tonnelat

    http://s3.amazonaws.com/academia.edu.documents/2993768/SFURP-Tonnelat-published.pdf?AWSAccessKeyId=AKIAIR6FSIMDFXPEERSA&Expires=1373799462&Signature=M8r5qGoqcT%2Bg8f0IopK1D14Z6c8%3D

    SvaraRadera